De mest vanliga konstarterna under renässansen var olika former av skulpturer, traditionellt måleri och konsthantverk. Många anser att konsten under renässansen kan uppfattas som en pånyttfödelse,  av gamla traditioner. Konstnärerna tog mycket inspiration av antiken och även från senare tid. Konstnärer som tidigare varit anonyma trädde fram och ställde ut sina konstverk runt om i världen, en av de mest kända konstnärerna var till exempel Leonardo da Vinci.

Leonardo da Vinci också kallad “ Det universala geniet “ var en av de mest välkända och mest framgångsrika konstnärerna under renässansens storhetstid. Leonardo hade inte bara talang för måleri och sin konst utan han var väldigt noggran och ägnade stora delar av sin liv för att göra ordentliga iakttagelser och notera sina upplevelser, detta för att göra skapandet av konsten så exakt och precis som möjligt. Leonardo da Vinci hade en speciell förmåga att få sin konst mer naturlig med större dramatiska effekter bland annat. Detta berodde delvis på att Leonardos främsta medel var oljefärgen, vilket gjorde det möjligt för honom att skildra ljus och dess effekter i hans konst. Detta högklassiga egenskaperna i hanskonst framkommer tydligt i många av hans konstverk, inte minst i det världsberömda porträttet Mona Lisa.   

När man ser på renässanskonsten kan man tyda en markering på en övergång från medeltiden till tidig modern tid. Någon gång strax efter 1400-talet så tog konsten fart ut i Europa och utvecklades på olika sätt.  Konstnärerna började att skapa mer realistiska konstverk med en klart influens från atiken till exempel kan man hitta många detaljrika avbildningar av landskap.